... Kanske är det för att få säga min sida, kanske hoppas jag att du läser här nån gång.
Jag försöker sluta tänka på dig, på oss, på vad som kunde varit. Men det går inte. Det går aldrig över i huvudet.
Hur mycket jag än vet att vi inte skulle funka som ett par så kan jag inte släppa fantasin om att vara med dig resten av mitt liv.
Jag blev förälskad i dig, i en version av dig som väldigt få har sett. Som du själv blev förvånad av.
Jag .. älskar dig.
Ibland önskar du själv gjorde det med och såg vilken fantastisk människa du är när du säker ditt försvar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar