Personligt med Patric Franksson

Jag har funderat över varför jag aldrig blir erbjuden en kompis kompis att djeta med.
Många andra får erbjudanden om blind dates osv men för mig är det stendött.

Varför är det så?

Är jag en så sjukt komplicerad kille att ingen hittar någon de tror jag passar med, eller är det så att ingen vill ge mig chansen för jag är så bra att de vill behålla mig för sig själva?
Jag tror nog att du sitter där och läser och tänker; "hmm .. han har ju fan rätt!"
Hur tänker du själv då? Jag menar, nååååågon måste väl ändå tycka att jag skulle funka med en av era bekanta?
Eller är ni rädda om dem? .. eller mig? .. erhm..

Nu ska jag inte säga att jag aldrig varit på blinddate, det har jag.. för länge sen!
En gång var det en tjej som jag var lite förtjust i som lite oväntat tyckte jag kunde gå på blinddate med en kompis till henne, som hon tyckte passade utmärkt med mig. Schysst tänkte jag och tackade ja.
När jag sedan på kvällen det gällde, stod där och letade efter den blå jackan så knackade plötsligt en mig på axeln.
Då visar det sig att den här tjejen HELT missuppfattat mig.
Hon hade hookat mig med en kille.. nu är ju inte jag så jättekänslig så vi tog o fullföljde ”dejten” med en fika och vi kom väldigt bra överens, så på så sätt så hade hon ju rätt, vi passade rätt bra ihop.. ja förutom den lilla detalj att jag inte är homosexuell :P

Men ja.. man kan ju inte alltid ha rätt varje gång.

Sen har det även hänt att jag ringt en vän för att täcka in för mig av olika anledningar, ja.. eftersom det är en blinddate så vet personen ändå inte hur jag ser ut .. haha.
Sen att personen som täcker upp för mig schabblar till det och glömmer bort dejten bara nån månad senare då de springer ihop på en camping så.. ja .. det är hans problem ;)

Men nu har jag bestämt mig, är nån så vänlig att den erbjuder en av sina vänner till mig så kommer jag tacka ja, jag menar, trevligt sällskap och något att göra är väl aldrig fel?

Så, har du någon vän över som du vill låna ut till mig en stund.. bring em´ oooon!